Moseldalen/Alsace/Bourgogne/Chablis/Champagne 9-18 augusti 2014
Vi for på bussresa med Scandorama till några av de franska vindistrikten. Buss är bra. Man slipper köra en massa mil själv och båda kan provsmaka viner. Trevligt sällskap är det också oftast och bra guidning. Sedan behöver man ju inte vara med på precis allt, utan kan göra egna utfärder eller bara vila. Prak-tiskt också - allt är fixat med transport, hotell, frukostar och en del andra måltider etc. Bara egna äventyr att planera och boka.
http://www.scandorama.se/alsace-bourgogne-och-champagne
9 augusti, lördag, Malmö-Wuppertal ca 72 mil
Tidig start från Malmöhotellet, som jag valt p g a att det bara var 4 minuters bilväg till Öresundsterminalen. Bussen skulle avgå 08.10 och vi behövde vara där 07.45 senast för att parkera bilen och hitta rätt buss. Det var 3-4 bussar, som gick samtidigt till olika destinationer. Inga problem att hitta. Vägen till terminalen hade vi rekat kvällen innan och lagt in på GPS:en.
Vädret var fint, +19 redan på morgonkvisten och +24 utlovat, men med risk för skurar. Alla 48 resenärer plus chauffören Janne och guiden Joakim på plats, så vi var på rull i en fullsatt buss redan 08.02! Det bådar ju gott. Inte kul att vänta på senkomlingar, som inte passar tider.
Efter en halvtimme var vi över bro och ute ur tunnel i Danmark. Vi kom till Rödby för överfart med färja till Puttgarden 10.10. Färjan gick 10.45. Det kom en regnskur till sjöss och det gungade en del. Färjan var knökfull och det var kö till åtminstone damtoaletterna. Två av 6 fungerade! Fanns väl kanske fler, men här stod många i kö och höll i sig för gungandet.
http://www.scandorama.se/alsace-bourgogne-och-champagne
9 augusti, lördag, Malmö-Wuppertal ca 72 mil
Tidig start från Malmöhotellet, som jag valt p g a att det bara var 4 minuters bilväg till Öresundsterminalen. Bussen skulle avgå 08.10 och vi behövde vara där 07.45 senast för att parkera bilen och hitta rätt buss. Det var 3-4 bussar, som gick samtidigt till olika destinationer. Inga problem att hitta. Vägen till terminalen hade vi rekat kvällen innan och lagt in på GPS:en.
Vädret var fint, +19 redan på morgonkvisten och +24 utlovat, men med risk för skurar. Alla 48 resenärer plus chauffören Janne och guiden Joakim på plats, så vi var på rull i en fullsatt buss redan 08.02! Det bådar ju gott. Inte kul att vänta på senkomlingar, som inte passar tider.
Efter en halvtimme var vi över bro och ute ur tunnel i Danmark. Vi kom till Rödby för överfart med färja till Puttgarden 10.10. Färjan gick 10.45. Det kom en regnskur till sjöss och det gungade en del. Färjan var knökfull och det var kö till åtminstone damtoaletterna. Två av 6 fungerade! Fanns väl kanske fler, men här stod många i kö och höll i sig för gungandet.
Många undrar över det här med att resa med buss. Det går riktigt bra, även de längre transportsträckorna. Chauffören får inte köra mer än 3 timmar i sträck. Det innebär både kortare och längre pauser. Oftast på rastställen med service dvs både butik, restaurang och framför allt toaletter. Det senare finns ju även på bussen, men tanken räcker inte för mer än "nödfall". Det är rätt bra med benutrymme, även för Lennart. Jag sitter och spanar efter fågel mm. Lennart läser eller fixar med bilderna från dagen innan på Ipaden. Jag har laddat min platta med böcker från biblioteket. Spel och kors-ord är annan sysselsättning. Av och till kommer kommentarer om sevärdheter, som vi passerar. Lunch- och andra stopp kan utnyttjas till promenader ifall man tycker att man behöver röra på sig. Busscaféet öppnar vid stoppen med dryck, med eller utan alkohol, kakor mm. På tyska autobahn ser man tyvärr inte så mycket av landskapet. Det är plank, murar, slänter/vallar, träd- och buskridåer mm mest hela tiden. Rätt vad det är syns litet fält, broar/ avtagsvägar mm. De första vinfälten dök upp efter Köln någonstans. Om det inte är stopp - p g a vägarbeten, men ofta helt utan anledning. Denna gång slapp vi långa stopp. De är oftast p g a olyckor. Den fria farten omhuldas av många tyska bilister. i vissa fall, hörde man bara en ljudvall och hann inte se bilen i ytterfilen. Långtradarna, som är många, får inte köra på helgerna. De står därför stilla på rastplatserna till söndag kväll kl 22.
Lunchen var bokat på en nordtysk badort, Timmendorfer Strand. Vädret var ju inte direkt strandvänligt, så det var mycket folk och bilar i rörelse. Såg trevligt ut. Vi tog en promenad längs stranden i stället för Schnitzel, som var god enl utsago. Vår lunch bestod av var sin bar, att knapra på. Vi spar oss till middagen. Ett antal steg blev det också. Målet är 6000/dag! Når vi det på resan? När lunchen var klar och alla satt i bussen, kom det en störtskur, som dränkte hela badorten! Vi hade tur.
Första natten tillbringade vi i Wuppertal. Där hann vi inte mer än äta middag och sedan i säng. Genomgående sköna sängar på alla hotell under resan. Härligt! Det betyder ju mycket. Vi hade sagt till om Lennarts allergier. Det blev en del konstigt - på Tryp fick vi stek och potatis. Lennart fick pasta i stället för potatis! På ett annat ställe fick vi ris, men Lennart fick bara mer av grönsakerna. Blandar man ihop stärkelse och gluten?
10 augusti, söndag. Wuppertal - Cochem (Moseldalen) - Andlau (Alsace), ca 44 mil
Tyska hotellfrukostar är bra, så även denna. Med mycket olika pålägg och gott bröd, även grovt. En promenad runt kvarteret innan vi klev på bussen kl 8. Passerade Köln och Bonn, åkte över Rhen första timmen. Bussfika nära Nürnburgring på fm. Siktet var Mosel-dalen och lunchpaus i Cochem. Man åkte genom en häftig lövskogsskogbevuxen ravin strax innan ner till Moel. Lunch med vinprovning uppåt slottet. Vi avstod den och tog en båttur på floden i stället och en rundtur till fots i staden med vackra hus.
10 augusti, söndag. Wuppertal - Cochem (Moseldalen) - Andlau (Alsace), ca 44 mil
Tyska hotellfrukostar är bra, så även denna. Med mycket olika pålägg och gott bröd, även grovt. En promenad runt kvarteret innan vi klev på bussen kl 8. Passerade Köln och Bonn, åkte över Rhen första timmen. Bussfika nära Nürnburgring på fm. Siktet var Mosel-dalen och lunchpaus i Cochem. Man åkte genom en häftig lövskogsskogbevuxen ravin strax innan ner till Moel. Lunch med vinprovning uppåt slottet. Vi avstod den och tog en båttur på floden i stället och en rundtur till fots i staden med vackra hus.
Från Cochem var det en knapp halvtimme till Frankrike och Alsace. Den delen av Frankrike har varit tyskt och franskt om vart annat. Det märks inte minst på språket - en salig blandning t ex på hotellskylten. Litet mer om regionen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Alsace
Åkte i utkanterna av Strasbourg. Vi skulle bo i en liten by, Andlau, på ett litet hotell. Så litet att vi 48 fick plats, men Janne och Joakim fick bo nere i byn hos kocken. Trevligt och familjärt! Middag 19.30. Smakade bra - första flaskan med vinkonsumerad. Alsacevin, så klart.
Åkte i utkanterna av Strasbourg. Vi skulle bo i en liten by, Andlau, på ett litet hotell. Så litet att vi 48 fick plats, men Janne och Joakim fick bo nere i byn hos kocken. Trevligt och familjärt! Middag 19.30. Smakade bra - första flaskan med vinkonsumerad. Alsacevin, så klart.
11 augusti, måndag. Rundtur i Alsace - Colmar, Riquewihr
Vi hade väckning på till 6.30, men det gick inte att sova så länge. Kyrkan nästgårds väckte oss med ett fasligt bångande i klockorna redan 6! Hur länge som helst, dessutom! Den ringde även sent på kvällen. God frukost - mer tysk än fransk.
Denna dag började inte bra för busschauffören Janne. Bussen fastnade med baken i gatan och drivhjulen blev hängande utan grepp. Det gick inte att komma vare sig framåt eller bakåt. Det var litet för brant ner mot gatan från hotellet. Körde man snett in eller ut fungerade det, men inte om man körde rakt. Många råd och hjälpare kom med olika förslag, men inget hjälpte. Domkraft var det som fungerade och långa plankor under hjulen till sist.... Vi kom iväg 10.15 i stället för 8.30. Synd om Janne, som var olycklig över händelsen. Resten av dagen avlöpte utan incidenter!
Vi hade väckning på till 6.30, men det gick inte att sova så länge. Kyrkan nästgårds väckte oss med ett fasligt bångande i klockorna redan 6! Hur länge som helst, dessutom! Den ringde även sent på kvällen. God frukost - mer tysk än fransk.
Denna dag började inte bra för busschauffören Janne. Bussen fastnade med baken i gatan och drivhjulen blev hängande utan grepp. Det gick inte att komma vare sig framåt eller bakåt. Det var litet för brant ner mot gatan från hotellet. Körde man snett in eller ut fungerade det, men inte om man körde rakt. Många råd och hjälpare kom med olika förslag, men inget hjälpte. Domkraft var det som fungerade och långa plankor under hjulen till sist.... Vi kom iväg 10.15 i stället för 8.30. Synd om Janne, som var olycklig över händelsen. Resten av dagen avlöpte utan incidenter!
Under de ca 1½ timme det tog att få loss bussen, kunde vi se oss om runt hotellet och njuta av den fina morgonen. Vi bjöds även på kaffe, ett litet glas vin (jag tog Pinot Gris) eller öl av Scandorama. Jag tog litet bilder. Så klart.
Dagen planerades om - vi började med Colmar och stadsvandring plus lunch i stället för Riquewihr. Vi promenerade på egen hand, då vi varit i Colmar tidigare. Det är också en mysig stad med vackra hus och en fin "gamla stan". Lunchen var på Pfeffel och man kunde förvälja Flammkuchen eller Chouqroute. Vi hade valt det senare och det var ett bra val - surkål, potatis, fläsk i ett par varianter, korv mm. Senap till. Plus ett glas vitt till. Öl hade också passat bra. Handlade litet kryddor på Monoprix - de har en jättegod Persillade bl a, som börjar ta slut hemma efter Parisresorna. Vädret var vackert och uppåt 23-25 grader.
Mer matbilder. Blev det så mycket sådant p g a vår diet? Nej, vi är matroade.
Storkar är litet en symbol för Alsace, som Dalahästen är för Dalarna eller t o m Sverige. De fanns i alla former. Även levande. Såg först 3 på ett gärde tidigt på utfärden. I Riquewihr satt en på en stolpe alldeles i närheten av bussparkeringen. När vi åkte från Alsace stod 5 på en gräsmatta. Annars är Hunawihr ett säkert ställe, där de sitter på ett hotelltak. Det finns en storkuppfödning där i närheten. Vi passerade nära hägnet, men inte Hunawihr denna gång. När vi körde där själva, var det sådan dimma, att storkarna på taket knappt syntes.
Nästa anhalt blev Riquewihr, där vinhusen trängs med varandra i den lilla staden med fina, gamla hus och smala gränder. Det var mycket folk på gatorna, svårt att kryssa sig fram. Man har ju semester i Europa i augusti, vilket märktes! Flera av husen är 5-600 år gamla. Det första vi såg var ett vinhus med året 1480 målat på väggen och det kan stämma!
Mat och dryck här också. Det bara måste det ju bli. Vi är ju i Frankrike! Ingen Munsterost denna gång, dock. Inte Gewuztraminer Vendage Tarvdive heller för den delen.
Fina vingårdar runt en lilla staden. Inga långa transporter av druvor till pressning och jäsning.
att åka hemåt Andlau för vinprovning hos en av de lokala vingårdarna och sedan middag på hotellet. Rafael Wach och hans föräldrar har flera vingårdar runt om i byn. De tillverkar ca 50 000 flaskor vin per år på 9 ha. Detta räcker inte för leveranser till ´Systembolaget. De säljer det mesta lokalt eller till återkommande kunder från större orter. Allt går åt. Rafael var charmerande, vältalig och kunnig. Talade rätt många svenska ord t o m. Menade att deras gamla språk hade flera ord, som var lika med de svenska! Familjen hade rankor på tre grand cru-lägen. Två av dem låg nära hotellet. De olika lägena för fälten har olika jordmån och det gör att druvsorterna kan variera - Riesling, Gewürztraminer, Pinot Gris, Sylvaner, Pinot Noir och Auxerrois . Rafael hoppades att de två sönerna skulle ta över firman, när de blev äldre, som han själv hade gjort. Sönerna var med vid provningen, men stackarna var trötta, då det var sent på kvällen. Vinerna smakade riktigt bra och försäljningen blev nog bra. Antalet kartonger med flaskor ökade markant i bussens nedre innandömen.
12 augusti, tisdag. Andlau - Dijon - Beaune ca 35 mil
Jag börjar morgonen tidigt ed att promenera ner till byn och pappa Jean Wachs hus, där vi ska få se hur man degorgerar mousserande vin dvs får bort jästfällningen och sätter på "riktig" kork mm. Detta är ju ett moment, man sällan får bevittna "live". Ska bli spännande. Vi var knappt 10, som orkade upp. Bussen ska gå 8.30 och degorgemanget börjar 7.30.
Man börjar med att frysa halsen på de vid det här laget upp och nedvända flaskorna. De har sakta hamnat i detta läge i en gyropalett, ett slags trådkorg, som tar kanske 500 flaskor. Den vrids under flera veckor för att till slut hamna med flaskorna upp och ned. Förr gjordes detta för hand i en pupitre - en bräda med hål i. Detta tog avsevärt längre tid än maskinellt. En stackare kunde vrida 30 000 flaskor 1/8 eller 1/4 varv per dag under ett par månader i fuktig, 10-12 gradig kyla nere i kalkgångarna! Detta medan lutningen på flaskan gradvis ökade. Nu frystes flaskhalsarna till -24 grader. Därefter hamnade de i en maskin, som tog bort kronkapsylen. Av trycket i flaskan skjuts isproppen med jästresterna iväg tillsammans med litet vin. Nästa maskin fyller på med nytt vin, så att flaskan blir full. Vill man ha ett vin med viss sockerhalt, fyller man på med det nu. Rosén som gjordes denna morgon fick en sockerhalt på 9 g per liter. Efter denna "liquer de dosage" gick flaskorna vidare till korkmaskinen. där kork och grimma med plåtplattan med firmanamn sattes på. Flaskorna får nu vila ett par månader, etiketteras och är klara för försäljning - 1½ år efter det att det stilla vinet lagts på en andra jäsning i flaska.
Jag börjar morgonen tidigt ed att promenera ner till byn och pappa Jean Wachs hus, där vi ska få se hur man degorgerar mousserande vin dvs får bort jästfällningen och sätter på "riktig" kork mm. Detta är ju ett moment, man sällan får bevittna "live". Ska bli spännande. Vi var knappt 10, som orkade upp. Bussen ska gå 8.30 och degorgemanget börjar 7.30.
Man börjar med att frysa halsen på de vid det här laget upp och nedvända flaskorna. De har sakta hamnat i detta läge i en gyropalett, ett slags trådkorg, som tar kanske 500 flaskor. Den vrids under flera veckor för att till slut hamna med flaskorna upp och ned. Förr gjordes detta för hand i en pupitre - en bräda med hål i. Detta tog avsevärt längre tid än maskinellt. En stackare kunde vrida 30 000 flaskor 1/8 eller 1/4 varv per dag under ett par månader i fuktig, 10-12 gradig kyla nere i kalkgångarna! Detta medan lutningen på flaskan gradvis ökade. Nu frystes flaskhalsarna till -24 grader. Därefter hamnade de i en maskin, som tog bort kronkapsylen. Av trycket i flaskan skjuts isproppen med jästresterna iväg tillsammans med litet vin. Nästa maskin fyller på med nytt vin, så att flaskan blir full. Vill man ha ett vin med viss sockerhalt, fyller man på med det nu. Rosén som gjordes denna morgon fick en sockerhalt på 9 g per liter. Efter denna "liquer de dosage" gick flaskorna vidare till korkmaskinen. där kork och grimma med plåtplattan med firmanamn sattes på. Flaskorna får nu vila ett par månader, etiketteras och är klara för försäljning - 1½ år efter det att det stilla vinet lagts på en andra jäsning i flaska.
Avfärd 8.30. Alla på plats, även vi som var nere i byn på morgonen. Väskorna får plats och även vinkartonger och påsar. Får de inte plats i bussens innanmäte får vi börja ha flaskor under sätena. Inga flaskor på hyllorna av säkerhetsskäl. Brukar inte bli så mycket mer enl Joakim. Det är på de första stoppen det mesta sker. Vi får väl se.
Vi hann ut på stan i Dijon en liten stund. Maille en av de större senapstillverkarna av Dijonsenap, har en butik t ex. Man såg mycket senap med svarta vinbär. Riktigt gott, tro det eller ej. Annars lär en borgmästare här ha uppfunnit Kir och Kor Royale. Den innehåller ju svart vinbärslikör och vin alt mousserande vin. Det var poppis på 70-talet och har fallit i glömska. Vi köpte en flaska av likören och återupplivar gamla smaker, när vi kommer hem. Mycket med svarta vinbär i andra former också t ex marmelad, saft och sylt.
På flera ställen såg man kyrkogårdar mitt bland vinrankorna! Hur går det ihop med "terroir" - eller är det det som ger det lilla extra? Låter inte så bra, i mitt tycke. Natten, två t o m i Bourgogne i staden Beaune. I den norra, finare delen av B., Côte d'Or och C. de Nuits, där grand cruerna står som spön i backen och de dyra, kända vinerna.
13 augusti, onsdag. Beaune
Vilodag för Janne dvs bussen står still och vi får roa oss till fots. Regnar på förmiddagen och grått, blåsigt hela dagen i övrigt. Första dagen, då långbyxorna och en tröja/jacka kom till användning. Vi ska besöka Hotel Dieu eller Hospice de Beaune och en vinproducent. Tänkte ev att man skulle kunna åkt någon tur litet längre söderut på egen hand, men klockan drog iväg, så det var inte mycket idé att hyra bil eller leta rätt på någon lokalbuss. Turerna från turistbyrån var slutsålda. Vädret inte heller lockande för längre utfärder.
http://en.wikipedia.org/wiki/Hospices_de_Beaune .
Hôtel Dieu är ett riktigt häftigt ställe. Påminner en del om Juliusspital i Würzburg, dvs ett sjukhus från typ 1500-talet, som varit i bruk till för inte alltför länge sedan och som finansieras bl a av vinmakeri. I Hospice fall av vinauktioner. Man låg max 3 dagar på sjukhuset, sedan behövdes platsen av någon annan. Påminner om svensk sjuhusvård idag.... Alla fick en dekokt av ett narkotiskt preparat, Theriaca, när man kom in. http://en.wikipedia.org/wiki/Theriac . Gav väl positiva tankar, kanske. Hade använts redan av de gamla grekerna. Apoteket var inte lika häftigt som på Juliusspital, men många burkar och flaskor. Män låg på ena sidan av den stora salen, kvinnor på den andra i långa rader. De övervakades av nunnor, som hade överblick, så att ingen skulle smita över salen. Ett helt fantastiskt ställe - resans höjdpunkt för min del, tror jag. Har hört talas om det i vinhistorien och nu har jag upplevt det.
Vilodag för Janne dvs bussen står still och vi får roa oss till fots. Regnar på förmiddagen och grått, blåsigt hela dagen i övrigt. Första dagen, då långbyxorna och en tröja/jacka kom till användning. Vi ska besöka Hotel Dieu eller Hospice de Beaune och en vinproducent. Tänkte ev att man skulle kunna åkt någon tur litet längre söderut på egen hand, men klockan drog iväg, så det var inte mycket idé att hyra bil eller leta rätt på någon lokalbuss. Turerna från turistbyrån var slutsålda. Vädret inte heller lockande för längre utfärder.
http://en.wikipedia.org/wiki/Hospices_de_Beaune .
Hôtel Dieu är ett riktigt häftigt ställe. Påminner en del om Juliusspital i Würzburg, dvs ett sjukhus från typ 1500-talet, som varit i bruk till för inte alltför länge sedan och som finansieras bl a av vinmakeri. I Hospice fall av vinauktioner. Man låg max 3 dagar på sjukhuset, sedan behövdes platsen av någon annan. Påminner om svensk sjuhusvård idag.... Alla fick en dekokt av ett narkotiskt preparat, Theriaca, när man kom in. http://en.wikipedia.org/wiki/Theriac . Gav väl positiva tankar, kanske. Hade använts redan av de gamla grekerna. Apoteket var inte lika häftigt som på Juliusspital, men många burkar och flaskor. Män låg på ena sidan av den stora salen, kvinnor på den andra i långa rader. De övervakades av nunnor, som hade överblick, så att ingen skulle smita över salen. Ett helt fantastiskt ställe - resans höjdpunkt för min del, tror jag. Har hört talas om det i vinhistorien och nu har jag upplevt det.
Efter Hôtel Dieu gick vi en bit genom Beaune till ett av de otaliga vinhusen, Patriarche et fils. Varför finns inga döttrar med i firmanamnen? Detta hus etablerades 1780. Vi fick var sin skopa att prova vin ur. Förtroendet var stort - vi fick hälla upp själva. Skopan rymmer ju inte så mycket, så.... Men man kan ju ta flera gånger. På hospicet fanns en skoputställning och vi lärde oss att skopor med "streck" i dekoren var för vitt vin och "gropar" var för rött. Tittar jag på Munskänkarnas skopa och på den vi fick på Patriarche, så har de båda mönstren. All round, alltså. Inget vidare dock, om man vill känna doft på vinet! Regnet hade avtagit, men det var fortfarande blåst&rusk.
Efter Patriarche, vi köpte inget där, blev det en tur tillbaka till torget för inköp av hotellrumsmiddag. Det vi köpte kom att räcka till ytterligare en kväll! Gott var det - ost, korv, oliver, tomater, päron och ett gott vin. En Riesling från Lidl, inte den jag köpte på Nicholas. Vi tog även en tur in på Vinmuseet. Intressant med vinets historia bl a hur Noak blev full, vilket står beskrivet i bibeln. Sönerna hittade honom lallandes i ett dike med kläderna i oordning! Lennart fick nog rätt snart på museet och fick sällskap av en lika trött och uttråkad flicka på en bänk, medan jag gick runt. Fin utställning med glas, flaskor och skopor bl a. Inte bara amforor, som ju var det man lagrade vin i. Ja, getmagar, trätunnor och annat också. Äldsta glasflaskan var från mitten av 1600-talet.
Det blev litet stadspromenad för inköp av kvällsmat. Jag tog en extra runda för att gå till ett vinhus till utanför ringmuren, men hittade det inte. Fick många steg på kuppen, vilket ju inte skadar! Lennart gick hem till hotellet med inköpen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Beaune Staden har drygt 20 000 invånare och är huvudort i vindistriktet Bourgogne.
Innan vi gjorde kväll, gick vi till Fallot, stans senapsfabrik. Bara ett kvarter från hotellet. Där skulle man kunna få en rundtur och se hur senapen gjordes och t o m få göra sin egen blandning (åtminstone barnen). Tyvärr var vi väl sent ute. Sista turen gick kl 16 och den var slutsåld. Butiken däremot var öppen. Mycket fräsch sådan med provsmakning. Betydligt billigare dessutom, jämfört med Maille i Dijon. En större burk svartvinbärssenap kostade här €5 jämfört med 9 hos Maille.
Det här med senapen är litet underligt. Vi såg inga senapsodlingar! Tydligen kommer det mesta av fröna från Kanada och bara vidareförädlas här i trakten! Floderna var ju transportvägar (även för vin), innan det fanns vägar och vagnar. Men varför så långt upp i landet?
Det här med senapen är litet underligt. Vi såg inga senapsodlingar! Tydligen kommer det mesta av fröna från Kanada och bara vidareförädlas här i trakten! Floderna var ju transportvägar (även för vin), innan det fanns vägar och vagnar. Men varför så långt upp i landet?
Vi gjorde ett stopp i en Lidlbutik på hemvägen och köpte en flaska Riesling och en flaska Chablis. Den senare hade jag med till mina elever på 2-betygaren, som jag är lärare på (Munskänkarna Åkersberga). Den lurade alla 7 - trodde det var tysk Riesling! Kan vara svår att skilja ibland. Den kostade € 6.99! Och en riktig Chablis, ej Petit... Rieslingen var riktigt god den också. För € 2.99! Den tog vi till middagen direkt. Syrahen är kvar hem. Till resterna blev det en flaska Champagne!
Torsdag 14 augusti, norrut igen, Beaune-Reims via Chablis, ca 33 mil
Så var det dags att styra norrut, hemåt. Resan inte slut dock. En del kvar att uppleva. 18-21 grader med risk för någon skur utlovat av vädergubbarna. Väskorna blir tyngre och tyngre, men går att få igen utan att släppa ut "bälgen". Än så länge. Iväg 08.32, Vi anländer till Chablis vid 10.50 för provning hos William Fevre, vars viner vi ju även hittar på Bolaget hemma. Vi fick bussfika, trots att det varit inbrott i bussen i natt. Bara bussfikaförrådet drabbades, inte våra vininköp. Måste ha varit ungar - de tog kakorna, men inte de starkare dryckerna! Chablis var en trevlig liten stad. Vi åt lunch med var sitt litet glas Chablis - skinkstek med ris, sås och grönsaker. Lennart fick inget ris, som om det skulle vara gluten i ris? En del sådana underligheter under resan, men det gjorde inget. Han fick mer grönsaker i stället och det passar ju vår diet just nu. I Wuppertal fick han inte potatis som vi andra, utan pasta t ex.Ostar och färsk frukt till dessert. Sedan litet promenad, innan provningen. Klockan 08.30 for vi iväg mot Epernay, champagnestaden nr 1. Har varit där förut, men alltid lika mysigt. Förra gången var under skördetid och det var svårt att hitta boende för att inte tala om matställen! Fullt överallt. Så icke denna gång. Jo, turister så klart, men inte fullt. Många japaner/kineser, som handlade fina märken. De har pengar!
Visning och guidning med tåg på Mercier står på programmet kl 10. Alla champagnehusen har fina faciliteter för visningar. Det är bara att välja ett i högen. De ligger ju efter samma gata i Epernay. Tyvärr var det någon slags helgdag i Frankrike denna dag - de flesta butikerna hade stängt, så det blev ingen shopping. Det var några, som stannat i Reims för att göra just detta. De följde med bussen till ett ytterligare champagnehus, när vi kom till-baka från Epernay vid vid 2-snåret. 2 andra gick av. Charles Cazanove låg på andra sidan floden Marne. Där fick vi se en film om Champagnetillverkningen plus provsmaka en sort - valfritt torr eller halvtorr. Billigt - jämfört med Mercier. 1 fl torrt för €13 eller 6-pack för €78. Börjar vara rätt fullt med flaskor i bussens underutrymmen vid det här laget!
Tillbaka på hotellet vid ½4 för en stunds vila innan middagen. Inga butiker öppna, så det är ju inte läge att gå ut för det. Skurar av och till dessutom. Vi går ut efter 18 för en bit mat på det ställe vi varit på tidigare. Det var gott och trevligt. Kan man säga att det är ett stamlokus efter 2 gånger?
Vi orkade inte gå till katedralen för att se ljusspelet, som lär vara fint. Satt en stund i lobbyn tillsammans med andra resenärer en stund. Därefter koll av mail och läsning av tidningar på läsplattorna. Sedan nanna kudde inför hemfärden.
Här en kortvariant av det vi missade: http://www.youtube.com/watch?v=BcJjVzTHWNM Och en lång: http://www.youtube.com/watch?v=Rx3J2aYWzTA Ser man det så här, skulle man ju ändå gått dit! Lördag 16 augusti, Reims- Paderborn i Tyskland via Luxemburg Så var det riktig färd tillbaka mot Skåne, inte bara norrut. Dåligt väder utlovat genom hela Europa. Åska och regn även hemma. Bilder på svärsambon Johan med en av bullterrierna (de har 3) i svampskogen på Facebook. Åskan bryr hon sig inte om, Juno, däremot gillar hon inte regn! Bussen rullar iväg kl 8. Bara 13 grader och skurar litet då och nu. Tempen pendlar mellan 18-22 ändå under dagen. Under ett stopp på ett rastställe under förmiddagen fick vi tag i en burk anklever, att äta till någon av de flaskor skumpa vi köpt under resan. Vi gillar anklever mer än gåslever. Känns inte lika fett... Sofistikerade butiker på mackar/rastplatser må jag säga! Lunchpaus i Luxemburg. Inte riktigt som jag minns, när jag var där senast typ 1963 (?) på språkkurs i Trier (Tyskland), då vi gjorde ett besök i Luxemburg och Metz/Verdun. En kompis och jag vägrade gå ur bussen för att titta på krigsmonumenten och alla gravkors, som stod i räta rader i tusental och åter tusental. Det fanns även katakomber med dödskallar, att titta på. Makabert, tyckte vi då. Det gör jag även idag. Gick t ex inte och tittade på "muren" i Belfast härom året. Krig ska inte glori-fieras, tycker jag. Det finns mycket av den varan i Frankrike. Sedan kan man tycka synd om de soldater, som mist livet.... Det som var rätt i minnet, var stora gröna träd och backar/raviner! Vi gjorde då även besök på Radio Luxemburg - det man lyssnade på för att höra senaste låtarna. I stället för gemensam lunch tar vi en promenad och en smoothie. Vi handlar på C&A. Jag 4 tröjor/blusar för €43 och Lennart 2 skjortor för €30. Vi hann med litet fika också. Vi fortsatte färden in i Tyskland på litet mindre vägar. Man ser litet mer än på autobahn. Vi åkte bl a förbi (tyvärr inte igenom Trier där jag var på språkkurs i min ungdom). Köln passerades också, innan vi nådde Paderborn för övernattning. Vi kom till hotellet vid 19.15 efter en del strul med "umleitungs" p g a bro- och vägarbeten. En mycket trevlig buffé serverades kl 20 bl a med grill på terrassen. Vi drack en flaska Pfalzvin till maten. Annars fanns även ett lokalt öl, Paderborn. Det stor bryggeriet. xxx, låg inte heller långt därifrån.
Söndag 17 augusti, sista resedagen Paderborn - Malmö
Väckning 05.45! Annars har det inte varit förskräckande tidig avfärd denna resa. Frukost ½7, kanonfin sådan! Avfärden 07.33, 15 grader varmt. Växlande molnighet och solglimtar utlovat. Få se om det håller. Idag sitter vi längst bak, på "raggarbänken". En tomplats i mitten, så det går bra. Lennart kan slänga ut sitt vänsterben. Kort stopp för tank och kisspaus vid 10. Termometern har orkat upp i 17 grader, moln, men inget regn. Jag höll ett spontan-föredrag om champagne via busshögtalaren. Det var en trevlig plats längst fram! Bra sikt för fågelspan bl a. Ett nytt stopp i närheten av Bremen. Vi syndade mot dieten och tog var sin Magnum Marc de Champagne! Gott! Lunch i Burg på Fehmarn. På vägen dit hade vi frågesport. Få se hur långt våra kunskaper om ditten och datten räcker. Vinfrågorna bör jag ju ha rätt på. Joakim hade uppläsning av ett stycke av Herman Lindqvist om hur man öppnar ostron. Inte lätt. Igår läste han om bussresor och busstoalett skrivet av damen som även författat Potensgivarna. Kul avbrott. Han pratar inte för mycket, lagom och intressant. Det var kaos i Burg, men marknadsdag och trängsel! Svårt att komma fram med bussen i den trånga byn. Vi hade hoppats på ett stopp i en av spritlagerbutikerna, men den hann vi inte med. För skåningarna gjorde det kanske inte så mycket - de har ju nära, men för oss som har längre till kontinenten.... Hade varit kul att se en sådan. Nu kunde man ju inte förbeställa heller, eftersom man just var i stånd med att byta leverantör för taxfreeinköpen. Synd. Vi skippade den gemensamma lunchen idag också och tog vildsvinskorv på marknaden i stället. Svingod! Det gungade en del på färjan Puttgarden-Rödby. Köpte en whisky, 1 liter Grants för €13, vilket ju var ett OK pris. Vi hann med en tidigare färja och var iland i Danmark 16.33. 2 andra Scandoramabussar åkte med samma båt - den som varit i Bad Gastein och en som varit i Goslar. Vi fick första pris i frågesporten - en ½-flaska luxemburgsk Gewürztraminer. Trevligt. Det var stau även i Danmark och regn. Tätt regn över Öresundsbron och kraftig vind. Tillbaka i Malmö släpptes några av vid Park nära Turning Torso, sedan Öresundsterminalen. Vi hade parkerat bilen där och lastade i våra väskor och flaskpaket, innan avfärd mot vårt hotell, som vi valt p g a närheten till terminalen. Vi kom till Scandic Segevång vid 20.15. Kollade mail, Facebook mm innan vi somnade. Har litet bråttom hem i morgon till möten kl 17. Totalt 346 mil i bussen och många upplevelser rikare! Måndag 18 augusti, Malmö - Åkersberga ca 66 mil i bilen
Så var det sista etappen hem kvar. Vi vaknade 05.40 och tyckte att det var lika bra att sparka igång dagen. Tidig frukost vid ½7- bra sådan och iväg mot Stockholm. 18-19 grader, någon skur utlovat. Skönt om visparna inte behöver gå hela dagen! Vi tankade kaffe i en termosmugg, så vi kan sippa då och då längs vägen. Tog även var sitt äpple. Iväg 07.10. Stannade till vid Store Mosse mellan Markaryd och Jönköping. Ville se hur det ser ut. Regnade just då, så det blev ett kort stopp. Gick ut till fågeltornet i alla fall, medan Lennart satt kvar i bilen. Det var riktigt vacker mosse! En tornfalk, ungfågel hade villat sig in på översta planet - glasrutor med genomsikt i ett fågeltorn är ju vansinnigt! Vågade inte försöka lyfta ut stackaren, eftersom jag inte hade några handskar. Tyvärr blev bilderna dåliga - kameran felinställd och jag blev nog lika skärrad jag, som fågeln. En annan tornfalk kretsade oroligt kring tornet - förstod varför, när jag klättrat upp.Vi ringde en viltvårdare från bilen, när vi åkte därifrån. Han skulle åka ut direkt och hjälpa fågeln. Hoppas det gick bra. Färden hemåt gick bra, med tankstopp och litet pauser. Hemma igen "i fattigdom och elände", som vi brukar säga på efter-middagen i god tid för våra resp möten. En mycket trevlig resa! Inte minst dagarna före på Österlen - se annan blogg. Här några av souvenirerna: .. |
|